Jag brukar ju ta ut saker i förtid, men nu när jag är ute och går i vårsolen med mamma (hennes jobb har stegräknartävling, så hon har bestämt att vi ska gå långpromenad på lördagar och söndagar. Och kanske kortpromenad på vardagar också) bilr jag helt lycklig. Det är ju fortfarande massa snö på marken och det blåser lite kallt och man halkar omkring på de isfyllda gångvägarna men sen kommer man i ett läge där solen värmer kinden och man ser lite asfalt vid fötterna - då. Då känns allt bra.

...så fick jag för mig att blogga på engelska också.

Sitter och kollar på Threadless och vill ha massa tröjor. Den här liksom.

Eftersom jag hade lite pengar över och inte kunde motstå det beställde jag igår några tröjor från DFTBA Records. Jag längtar så tills de kommer. Äh, det blir fint.

Kom just hem från bion. Det var mys, åh vad den här filmen är bra. Mycket bättre än Halvblodsprinsen. Hihih. Det är så sorgligt med Dobby men åh jag älskar honom. Och Neville.

Hahah, jag undrade över hur längesen det var jag drack Lemsip (awesome brittisk förkylnings/influensamedicin i form av pulver som man löser i varmt vatten. Så medicinte typ. Fantastiskt), så att jag inte skulle råka ta en överdos eller något, då Lemsip är typ paracetamol + något annat som man inte ska ta mer än var fjärde timme som det står på förpackningen. Såklart minns jag ju inte när jag tog det, bara att jag tog det, men sen såg jag mitt senaste foto på Dailybooth, som är daterat för över åtta timmar sen. Bra att veta när ens sjuka hjärna inte minns vad som händer riktigt.

Så fort det öppnas en majsburk i det här huset blir katten helt uppspelt. Han kommer farande och blir nästan lika glad som när det hanldar om räkor.

...är fin. Och granatäppleteet var gott.

Nu har jag varit duktig och gjort om designen på min blogg. Jag gillade aldrig den jag hade innan men den gjordes för väldigt längesen när jag inte hade några skillz alls. Nu har jag skillade vänner i alla fall, heheh.

Längesen det här. Jag kan ju tala om att det mest är för att jag borde skriva fysiklaprapport så att jag kan hinna skriva på NaNon. Procrastination, woop!

Idag kom mami und papi hem från Skåne, och de hade med sig lite grejor som mormor skänkt oss. Bland detta fanns en vegetarisk kokbok till mig men även en anteckningsbok iklädd blommigt omslagspapper som innehöll recept som min mammas farmor skrivit ner. Jag tyckte det var fint.



Recepten är på tyska, och skriven på väldigt (för mig) otydlig skrivstil. Någon gång ska jag försöka tyda dem och se om jag kan laga något gott.

Jag tycker det är lite charmigt med saker som går i arv så här. Min familj har också en bok med nedskrivna recept och receptreferenser. Kan inte säga att den är lika prydlig (eller hel) men den är gullig för mina föräldrar har haft den sjukt länge och den har till och med min typ, åttaåriga handstil i sig.



Vi har också en digital Julreceptsamling med allt vi lagar till jul, komplett med kommentarer kring smak och åtgång på julbordet från varje år. Den är gullig. Min familj är familjen Matnörd typ.

Sen min hemkomst har mitt liv varit hektiskt men rätt chill ändå. Nu har den riktiga utmaningen kommit - terminsstart; både mitt andra år på gymnasiet och mitt hundrade år på Kulturskolan i Salem har börjat. Bara anpassningen till det svenska skolsystemet är jobbig; ett schema man verkligen måste lära sig, hallå, vi får mat i skolan, ny klass osv.

Jag har gått två fulla skoldagar och kan säga att min klass är helt okej. Har smält in lite smått, men är självklart lite ovan med alla dessa nya människor och kan typ tre namn av trettio. Men de är snälla i alla fall. Jag saknar dock min gamla klass. Den nya uppskattar inte min bakning lika mycket utan tycker att jag är konstig när jag kommer med kanelbullar lite random på en måndag. NV08A blev rätt lyckliga verkade det som. Ååååh jag saknar ettan lite nu.

Jag fick mitt årets första brev från Kulturskolan förra veckan också. Det stod att jag ska ha baslektion på tisdagar 13:40. Först skrattade jag hånfult åt min nya baslärare, men sen blev jag arg. Så arg att jag fortfarande inte har mailat och bett om ny tid. Men han har ju så slarvig handstil så jag vet typ inte vad hans mailadress är.

Jag kände liksom att det var lite naivt att tro att jag skulle kunna ha baslektion tjugo i två på en tisdag. Jag råkar ju faktiskt gå i skolan. Men han ville tydligen inte ha upprop som alla andra lärare så.

Förresten är det intressant att de aldrig kan ha samma baslärare mer än ett år typ. Det kanske ligger en förbannelse på tjänsten hahah. För trum- och gitarrlärarna har alltid varit samma. Spooky.

Kärlek är fint. Den senaste tiden har tanken på kärlek varit rätt ångestfylld för mig men Prideparaden och ett fint mail från en pojke som jag känner mycket för även fast vi inte är tillsammans längre gjorde mig så sjukt glad idag. Synen av Stolta Föräldrar Till Homosexuella och Regnbågsfamiljer var så himla upplyftande och åååh det var så fint. Dessutom var det någon med en skylt som det stod "Mat + Kärlek till alla" eller något sånt på och det gjorde mig fett lycklig.

Så ja. Kärlek är fint. Även om man är singel. Jag är kanske inte arg och rabiat singel (dock håller jag med om hela grejen att man inte behöver vara en del av organism, och det är inte synd om singlar för de är fria! Och man måste kunna leva med sig själv innan man kan leva med någon annan), men förbannat glad (i alla fall för stunden! Jag hoppas det fortsätter) och nu ska jag kontakta snubben jag crushade lite på i ettan på gymnasiet och fråga om jag kan få tillbaka min Looking For Alaska bok heheh.



Fina människor. Jag kommer sakna Maria så himla mycket när hon flyttar till Östersund! Men jag och Kelly får överleva. Vi ska bli aktiva i Grön Ungdom!