Aj.
Magen gör ont av stress och hjärtat känns som att det har blivit sparkat på flera gånger om av världen. Men jag vill vara glad och inte klaga här för det känns patetiskt men jag har ju ingen att prata med så vafan. Det är ju inte så många som måste höra på mitt gnäll här.
Ska kanske fylla detta skavande tomrum med ett nytt nörderi. Eller så har jag inte tid med det. Kanske borde fylla det med skolarbete. Men det är ju bara ännu mer ångestfyllt.
Jag hatar att det inte finns någon att vara arg på.
Kommentarer
Trackback
